Linn Kjöllerström
Min mamma brukade alltid säga till mig att jag skulle komma att ändra mig tusen gånger gällande mitt drömyrke, men där fick jag faktiskt slå henne på fingrarna - viljan till att bli författare föddes redan innan jag började grundskolan och har sedan dess alltid funnits där. Och därför var det för mig ett självklart val att ett par år efter gymnasiet börja med en skrivarkurs på Jakobsbergs Folkhögskola när jag flyttade upp till Stockholm. Där gick jag i två år, fick fri tillgång till all denna kreativitet inom mig som bara flödade och som ännu idag finns kvar.
Efter detta började jag läsa på Södertörns Högskola och Litteraturvetenskap där jag fick möjlighet att fördjupa mig i den analyserande världen, vilken som på både gott och ont alltid gör sig påmind då jag på ett eller annat sätt konsumerar kultur. För att kunna fortsätta på den kulturinriktade linje jag valt började jag plugga på Stockholms Universitet och Kulturvetarlinjen där jag inriktat mig på Filmvetenskap och, återigen, Litteraturvetenskap.
Dock har jag två ofullbordade C-uppsatser i ryggen som aldrig blivit slutförda, men som jag hoppas att på något sätt kunna avsluta. Istället har intresset för det egna skrivandet tagit över, och just nu har jag tagit en paus från pluggandet för att återigen kunna hitta motivationen. Detta gör att jag för tillfället har mer tid till att koncentrera mig på mig själv och den kultur jag verkligen motiveras av, vilket framförallt består av litteratur och teater.
Trots detta går jag gärna på andra kulturevenemang som kan få mig att inse något nytt om mig själv och mitt egna uttryckssätt, och som kan få mig att utvecklas. Det är nog det som driver mig till att aldrig sluta insupa allt som finns omkring mig; den dagen jag känner mig mätt är den dagen jag borde sluta med allt, och dit vill jag aldrig komma. Därför fortsätter jag skriva, jag skriver helt enkelt för att gå vidare.