Måndagssoppa och Peggy Pickets ansikte ser Gud
Igår kväll serverades potatis- och purjolöksoppa med hummus och hembakade baguetter. Till det stod vännerna för rött vin. Hippsterpoängen lurade absolut i hörnen när vi samlades hemma hos mig för att läsa Peggy Picket ser guds ansikte av Roland Schimmelpfenning.
Jag gillade det här dramat skarpt! På ett spännande sätt växlar det mellan att tilltala publiken och röra sig innanför den fjärde väggen. I tilltalet till publiken får vi ledtrådar om vad som komma skall men aldrig tillräckligt mycket för att avkoda fortsättningen. Den dramatiska ironin [1] får mig att sitta på nålar och vilken karaktär jag känner empati för växlar ständigt.
Det är alltså formen jag har blivit uppslukad av i denna pjäs. Innehållet var däremot enkelt. Två par: Liz och Frank, Karin och Martin, ses för första gången på flera år då Karin och Martin har kommit hem efter att jobbat som läkare i Afrika (landet är ospecificerat men misären angiven). Det är stelt och det är hjärtligt på en och samma gång. Hur möts en som vänner efter så många år ifrån varandra?
Mer akut är frågan: vad för en med sig efter att arbetat i misären? Frågan är både fysisk och psykisk. Ständigt obehaglig. Vem har fått vilka smittor? Vad har hänt eller vad händer med Annie? Flickan som Karin och Martin tog hand om genom att Liz och Frank skickade pengar och gåvor. Kan de lämna kvar sitt samvete eller följer det med?
Kanske att en läsning med vänner och rödvin inte gjorde pjäsen full rättvisa. Vi skrattade mycket, humorn fanns inskriven, men ibland missade vi nog allvaret. Det spelar ingen roll, det var en underbar kväll och jag är på många sätt berörd av berättelsen även om jag nog läser om den i tysthet.
Jag längtar nu ännu mer till 27 februari då jag ska se Gyllene Draken, också av Schimmelpfenning, på Fria Teatern. Det är inte många föreställningar kvar av den men jag rekommenderar den hårt. Läst pjäsen flera gånger och sett tidigare uppsättningar. Gyllene Draken vibrerar av samhällskritik och personporträtt. En berättelse jag aldrig går oberörd från.
// Sofie
Kommer den till någon teater snart, eller varför läste ni just denna?
Vilken bra aktivitet - att träffas och läsa tillsamnas!