kulturaspiranterna

Jonna lever med Elin. Ett fint förhållande , harmoniskt och framtidsdoftande. Jonna är turnéledare. Flera år av galna resor bakom sig. I lägenheten i Hägersten, i Elins illustratörhänder, i grannens katt har hon hittat en hem. Men så rapporteras om en kommande skivrelease med bandet där Nikki är trummis. Och Jonna ljuger för Elin - nej jag känner inte till det bandet. 

Men världen rämnar när det förflutna tränger sig igenom. Nikki. Ett brunt och ett blott öga. Konserter och kärlek. Musik och desperation. Den svarta fågeln. Omvärldens animorf. 

Kapitel från idag med Elin varvas med kapitel från en förgången tid med Nikki. Tiderna är sammanlänkade. Vad som hände då, när kärleken tog över Jonnas känslor, sedan hennes kropp och tillslut hennes sinne och vett. När en sådan som Nikki kommer in i ens liv är en inte längre fri. Det är som gravitationen förflyttas från jordens kärna till henne. Att flera år senare inse att magneten till Nikki fortfarande är förgörande stark får förödande konsekvenser.

Emma Karinsdotter debuterar med en storartad roman. Den beskriver kärlek, kamp och det fragila i det vi tror är vårt psyke. Språket flyter med innehållet. När Jonna möter hinder stakar sig orden. När något fastnar - klick svart klick svart klick svart - som en gammal kamera. Emma Karinsdotter beskriver, gräver sig in och kommer ur orden. Karaktärerna är fulla, så verkliga att jag känner mig som en av vännerna i Elin och Jonnas vänskapskrets. 

Jag slås också av en oerhörd glädje att äntligen (äntligen!) beskrivs min omvärld och referensram i text. Inte för att jag levt ett liknande liv som Jonna, i musikens galna fester och känslosvall. Utan för att det är från min generation, från min tid, från min kamp. Så jag inser att det är nu vi kommer, genration Y, och tar del av kulturvärlden. Som jag längtat.

Jag försöker hålla mig från att avslöja för mycket om handlingen och min tolkning här. Jag är en sådan som trivs bäst med att läsa sista kapitlet först men i Och himmlarna ska falla kunde jag inte förmå mig att bläddra fram. Den höll mig som fången i mellan världen mellan nu och då. Den här boken har många bottnar och är en ren upplevelse. Den får min starka rekomendation.